Norskis bosatt i Sverige. Leser norsk, svensk och engelsk. Liker både faglitteratur og skjønnlitteratur. Historie og sci-fi. Skriver på det språk jeg leser på.
De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och …
Håper mange nordmenn leser denne. Jeg blei gang på gang sjokkert, sjøl om jeg egentlig veit dette, over hvor gjennomsyra hele samfunnet, fra akademia via styresmakter til næringslivet, er av en form for norsk eksepsjonalisme der hva enn vi påfører kloden av klima- og naturødeleggelser, fra oljeutvinning, skogbruk og lakseoppdrett til gruvedrift på havbunnen, er det faktisk netto til det beste for kloden fordi Norge gjør alt dette på en særdeles skånsom og ansvarlig måte, i motsetning til Dårlige Land lenger sør som, insinueres det, ellers måtte ha skaffa til veie alle disse ressursene for verden.
I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart …
Vad skall skog heta på Esperanto?
No rating
På esperanto är ordet för träd arbo. Lägger man till suffixet -ar som antyder en samling av något får man arbaro: skog. Vad är egentligen en skog?
Lisa Röstlunds Skogslandet — En granskning omhandlar striden om den svenska skogen, vad den skall vara och vem den skall finnas till för. Hon träffar bevaringsivrare som letar och rapporterar in rödlistade arter, forskare och företrädare för träindustrien, inklusive pappersmassa och biobränsleindustrierna. Det är en industri som omsätter stora belopp årligen och där många har ekonomiska intressen. Röstlunds granskning visar också att gränsen mellan skogsbolag, forskning och kontrollmyndighet är suddig och kan tydlig visa en samanblandning av intressen som skulle ses som problematisk i andra brancher. Till exempel har prominenta forskare makar med höga poster inom några av landets största skogsbolag, och generaldirektören på tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen var samtidigt ägde samtidigt stora mängder skog. När detta påpekas försvarar han sig med att …
På esperanto är ordet för träd arbo. Lägger man till suffixet -ar som antyder en samling av något får man arbaro: skog. Vad är egentligen en skog?
Lisa Röstlunds Skogslandet — En granskning omhandlar striden om den svenska skogen, vad den skall vara och vem den skall finnas till för. Hon träffar bevaringsivrare som letar och rapporterar in rödlistade arter, forskare och företrädare för träindustrien, inklusive pappersmassa och biobränsleindustrierna. Det är en industri som omsätter stora belopp årligen och där många har ekonomiska intressen. Röstlunds granskning visar också att gränsen mellan skogsbolag, forskning och kontrollmyndighet är suddig och kan tydlig visa en samanblandning av intressen som skulle ses som problematisk i andra brancher. Till exempel har prominenta forskare makar med höga poster inom några av landets största skogsbolag, och generaldirektören på tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen var samtidigt ägde samtidigt stora mängder skog. När detta påpekas försvarar han sig med att fråga om generaldicektören för Trafikverket inte skulle få äga en bil när det i själva verket skulle vara som om
Min far som jobbat för ett norskt skogsbolag brukade berätta att Sverige årligen avverkar tio gånger vad man gör i Norge, och att Finland avverkar tio gånger så mycket som det. Båda i Sverige och Finland avverkar man skog med kalhuggning, som av branchen kallar trakthuggning, där merparten av träden i ett större område avverkas innan marken bereds så att näringsämnena är lättare tillgänglig för nya plantor. Detta ger fält där plantorna växer snabbt och alla träd är lika stora och av samma sort. Det är samtidigt förödande för växter, svampar och djur som är beroende av bestämda träd, döda eller äldre träd.
Om vi igen frågar oss vad en skog är är kalhuggna skogar mer att jämnföra med plantager än skogar. Visst är det en samling träd, arbaro, men en skog är ju också i min uppfattning också den blandning av många olika arter som lever tillsammans, de flesta av dem helt osynliga för oss. Vår kunskap och förståelse för hur skogen fungerar är större nu än bara för några år sen. Kunskapen om hur svampar och träd lever i symbios är inte jättemånga år gammal. Det är denna typen av symbios som kalhuggning förstör. Samtidigt är det denna typen skogsbruk som är helt dominerande i Sverige. Det är extra synd eftersom det finns andre sätt att bruka skogen på, men som avfärdas av industrien och som inte utforskats i den grad man kunnat. Det brukas andra ställen i världen, bland annat i Tyskland där kalhuggning är förbjudet. På ett sätt är det inte konstigt när man har lagt alla pengar i en korg. Det ligger mycket pengar och prestige i att göra som man gör just nu.
Röstlund skriver väl och boken är lätt att läsa och hänga med i. Kapitlen är korta och tröskeln är låg för att sätta sig ner och läsa ett kapitel. Jag gillade de korta reflektionerna i början av varje kapitel där hon skriver om några av sina tankar runt klimatet och sin vardag under arbetet med boken. Här blottlägger hon några av sina fördomar och grundvärden, något som jag tyckte var en styrka, men som nog bekräftar några av den kritik som branchen riktat mot henne under hennes granskning. Hon framstår ändå hela tiden som noggrann og tydlig i intervjuer och möten oberoende av vilka de är.
Jag har liten koll på hur man bedriver skogsbruk i Norge. Jag gissar att mycket ser likt ut där. Det brukar vara så. Det är något jag borde fråga min far om. Röstlund har precis gett Norgesparadoxen som granskar den norska oljeindustrin och hur den påverkar det norska klimatarbetet och norrmäns syn på klimatet. Den er reservert på biblioteket. Är den lika väl researchad och väl skriven som denna skall det bli ett nöje (på sätt och vis).
I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart …
Dette ble min tjuende bok i år, og dermed er lesemålet oppnådd i juni. Jeg har lest ganske systematisk og flittig i år, men har også lest flere tynne bøker i år sammenlignet med i fjor.
Slaughterhouse-Five is one of the world's great anti-war books. Centering on the infamous fire-bombing of …
Denne har jeg ikke lest siden jeg gikk på videregående for sånn cirka 20 år siden. Jeg er ganske sikker på at det var Marthe som gikk tegning, form og farge som anbefalte den til meg.
I dag skal eg gifte meg. Eg kunne funnet noko med meir meining eller teft å lese i på dagen. Men kvifor ikkje lese om ein figur som har følgd meg gjennom store delar av livet, no som eg skal binde meg til å følgje nokon resten av det?
@Thomas_Ekstrom@mastodon.nu Ja, det är det nog säkert. Jag läser i grunden denna medans jag väntar på Norgeparadoxen av samma författare. Det känns som att det är ett liknande mönster där det finns et liknande mönster av samanblandning mellan forskning, politik och näringsliv; och där man utvinner naturressurser med lite samma argument. Jag gissar att mycket av det hon skriver om här också gäller för den norska skogsindustrin, fast den är mycket mindre.
A smart, incisive take-down of the bogus claims being made about so-called ‘artificial intelligence’, exposing …
The problem is clear; we need sharper solutions
4 stars
A much-needed overview of the shortcomings of AI - and, in particular, of the AI vendors. There's a lot here that's important for everyone to understand as the technology threatens to become omnipresent. I'm glad to recommend it as a primer; it's important to keep your eyes open. But the question is left open: okay, so now what?
I liked the suggestion that smaller, more ethically-trained, more specific software is better, and I completely agree. But in a world where the generalist models are being added to everything, where rampant surveillance is being incentivized by their use, and where businesses and non-profits are being held accountable by their shareholders and board members to investigate the technology because of the hype surrounding it, what are the real, immediate solutions? The problem is clear; the way forward is not.
I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart …
flera jag talar med beskriver att den storskaliga svenska modellen med kalhyggen och plantering av främmande, snabbväxande trädarter är den största boven i sig. Gran har i stor skala planterats på kalhuggna marker som inte är anpassade för gran. Granar har grunda rötter, till skillnad från tallar med djupa palrötter, vilket gjort att granarna som satts på karga tallmarker främst i södra Sverige i många fall blivit stressade, känsliga för värme och torka och lättare angripna.
I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart …
Jag börjar rota runt i uppgifter från Bolagsverket. Flera ledande profiler inom skogs- och klimatforskningen visar sig själva sitta i bolagsstyrelser eller konsultbolag med skogsbolag som kunder. Jag ställer mig frågan hur man som forskare håller sig helt vetenskaplig om man samtidigt förbinder sig att ta hänsyn till vinstintressen inom just det område man forskar på? En styrelseledamot för ett bolag är nämligen skyldig att verka för att ge bolaget vinst.
The sixth book in the Earthsea-cycle and the actual last book of the series was a good ending to this story. As a reader you understand the story goes on, but that the part that we take part in ends here. I appreachiated the expanded character roster in this book in addition to seeing old aquaintances again. The characters felt distinct and diverse, probably because characters of different backgrounds were given their own stage. This book continues on what LeGuin began in the fourth book, in deepening the characters and raising question on who is good and who is bad.