Maybe he wanted to visit the British Library in London. Or Shakespeare and Co in Paris; or the Tromsø Bokhandel; to see one of the great bookshops in the world.
Tromsø bokhandel???
Norskis bosatt i Sverige. Leser norsk, svensk och engelsk. Liker både faglitteratur og skjønnlitteratur. Historie og sci-fi. Skriver på det språk jeg leser på.
This link opens in a pop-up window
Success! Einar has read 29 of 20 books.
Maybe he wanted to visit the British Library in London. Or Shakespeare and Co in Paris; or the Tromsø Bokhandel; to see one of the great bookshops in the world.
Tromsø bokhandel???
@3ivin6 Dette er en av mine topp 10-bøker! Liker at det er fotnoter på annenhver side som bidrar til intrykket at det er et større univers.
En del ryssar vill fälla en atombomb över Kiev – andra vill knappt låtsas om att det pågår ett krig. Åsne Seierstads bok ”Ofred” ger en nyanserad bild av verkligheten på andra sidan ryska gränsen.
Hela recensionen här: www.glasnost.se/2025/asne-seierstad-tar-sig-bakom-putins-jarnrida/
Now what is certain, is that some action upon Mr. Strange's part has caused a disturbance in the unnatural order of things.
— Jonathan Strange & Mr Norrell by Susanna Clarke, Simon Prebble
Jag är säker på att det finns något intressant i den här boken. Den är inte tjock, men refererar till en massa andra verk som jag inte har jättegod kännskap till. Jag tänker att boken har något att säga om hur vi har valt att inrätta vårat samhälle, men jag är inte säker på att den har något att säga om hur jag lever just mitt liv här och nu.
Förmodligen borde jag läsa den igen och samtidigt anteckna, men jag tror inte att jag har energi med det just nu.
Just finished chapter six. My previous knowledge of Howl's Moving Castle was from the Ghibli movie, but I gotta say, the detail and "vibe" of the book is way better than the movie! Can't wait to read more 😁
Just finished chapter six. My previous knowledge of Howl's Moving Castle was from the Ghibli movie, but I gotta say, the detail and "vibe" of the book is way better than the movie! Can't wait to read more 😁
@lennart@bookwyrm.social Det är ju en bra början.
@lennart@bookwyrm.social Hur var den? Detta är en bok jag tänker att jag skulle vilja läsa.
Hittade denna på biblioteket efter att tidigare på dagen hört The crisis of narration av samma författare nämnas i poddkasten Game Design Deep Dive i ett avsnitt där de pratade om narrativ i solobrädspel. Denna handlade om något annat, men kändes intressant ändå.
En flod av rök slutar i stor grad där den första boken, Ett hav av vallmo slutar. Jag trodde att man i större grad skulle fortsätta följa samma personer som man följde i första boken. I stället lämnas många av personerna som vi lärde känna och persongalleriet snävras in. Från att ha följt historien från 8-9 olika personer fortsätter historien enbart med Paulette och Neel, även om Ah Fatt följer med som bikaraktär ett tag (men handlingen berättas aldrig från hans synvinkel). Ut över dessa lär vi känna Bahram, Robin och (till en viss grad) Fitcher Penrose.
Till en början saknade jag många av karaktärerna från första boken, särskilt Deeti som jag tyckte var en utomordentlig spännade karaktär. Zachary hade jag också velat veta mer om hur det gick för (men det antyddes i slutet av denna boken att åtminstone han kommer dyka upp i tredje och sista boken). …
En flod av rök slutar i stor grad där den första boken, Ett hav av vallmo slutar. Jag trodde att man i större grad skulle fortsätta följa samma personer som man följde i första boken. I stället lämnas många av personerna som vi lärde känna och persongalleriet snävras in. Från att ha följt historien från 8-9 olika personer fortsätter historien enbart med Paulette och Neel, även om Ah Fatt följer med som bikaraktär ett tag (men handlingen berättas aldrig från hans synvinkel). Ut över dessa lär vi känna Bahram, Robin och (till en viss grad) Fitcher Penrose.
Till en början saknade jag många av karaktärerna från första boken, särskilt Deeti som jag tyckte var en utomordentlig spännade karaktär. Zachary hade jag också velat veta mer om hur det gick för (men det antyddes i slutet av denna boken att åtminstone han kommer dyka upp i tredje och sista boken). Med färre personer var också lite kaoset i första boken borta. Jag hade inte samma känsla av att historien drog i flera olika riktningar och att det hela tiden hände saker som i den första boken.
Handlingen är dock inte mindre dramatisk, men dramatiken ligger nog på ett högre (politisk) nivå. Medans Ett hav av vallmo överraskade mig vid att inte direkt handla om opiumskrigen (utan beskrev bara en del av handeln: den indiska sidan) levererar En flod av rök mer av vad jag förväntade mig. Den beskriver de några av de centrala aktörerna i handeln: de britiska och (som det i huvudsak var indiska) köpmännen och (på avstånd) kinesiska myndigheter och köpmän.
Ghosh skildrar inte de icke-kinesiska köpmännen i ett gott ljus, även om han beskriver väl hur gruppen inte är homogen utan består av olika personer med olika åsikter (några som inte alls handlar med opium till exempel). Det är en grupp som ser sig som bättre än sina handelspartners och som inte bryr sig om lagar och förordningar i det land de handlar med. När kinesiska myndigheter är tydliga med att importera opium är båda olagligt och att det är något de nu kommer slå ner på reagerar de med förfäran som om det var en omöjlighet (och det kanske det var så länge som handeln ändå fortgått trots olagligheten). Man kan höra ett eko båda av dagens narkobaroner och av de som i dag tjänar pengar på produktion som vi inte skulle tillåta här (frihandeln är helig. om inte jag gör det, skulle någon annan. ...).
Här är denna boken på sitt bästa, när den skildrar de handelsmännen i Kanton, hur de lever, hur de förhåller sig till det kinesiska samhället runt sig, och senare hur diskussionen dem emellan går när kinesiska myndigheter visar att de menar allvar med att de vill stoppa handeln. Vi som läser får sitta på Seth Baramji Moddies axlar under handelskammarens möten och lyssna till dem som menar att man borde kalla in den britiska flåttan direkt, de som vill avvakta, de som vill lämna över en del av lasten och hoppas att myndigheterna är nöjda, och de som menar att man aldrig borde handlat med opium från första början.
Jag hade gärna velat veta mer om hur opiumshandeln tedde sig från den kinesiska sidan. Vi får vissa inblick och får korta möten med flera olika personer i det kinesiska samhället, båda de som handlade med opium, de som använder och de som står utanför; men detta är just korta inblick. Eftersom Kanton är en stängd stad med stränga regler för vilka utlänningar som får inträde (inga kvinnor tex) och vart i staden de fick vistas (utlänningar fick hålla sig till sina kvarter utan tillträde till själva staden Kanton), är det kanske passande att vi också bara ges några få blickar in i det kinesiska samhället.
Nu är allt opium beslagtagits och förstört, våra handelsmän är upprörda och britiska myndigheter är kontaktade. Jag gissar att nästa bok kommer att avhandla själva opiumskriget, men hur? Och vilka karaktärer kommer vi fortsätta att följa?
Like the first one in the series, this one was quite heart warming it seems like the author is really good at writing those heart warming moments, the rest of the story gets sorted out pretty fast, it does feel a bit like she made this series to experiment and think of different possible anatomies, which makes it a bit weird at points, but some times weird is interesting :)

I september 1838 drabbas tre fartyg på Indiska Oceanen – Ibis, Anahita och Redruth – av en storm. I En …
@mouse@bookwyrm.social We have used it a lot, though not done the more involved recipes. My impression is that she have worked a lot on every recipe (we have an earlier book by her as well. this one got some of the same recipes, but improved). There was a few misspellings and a few missing ingredients in the swedish original as well.
Las denne med elevar. Ein stor suksess for min del, i den forstand at eg hadde det kjekt. Eg trur også at mange av elevane koste seg. Det tok litt tid å kome inn i, og det hadde kanskje vore lurt å visualisere lesinga litt med bilete frå ei oppsetjing.
Sjølve stykket har eg lese nokre gongar før, men det er ei stund sidan no. Eg likte kor erkebergenske enkelte av figurane var. Det er ikkje mykje subtilitet i stykket, men det var vel heller ikkje noko mål. Eg liker også godt korleis Grieg skildrar kva han se for seg av musikkovergangar, bruk av lys og liknande. Det er noko anna enn Ibsen sine dører.