User Profile

Kevin Anderson liknar Norges politiska elit och oljenäringens befattningshavare vid knarkkungar. – Det finns flera tydliga paralleller mellan ledande politiker och oljebolagens toppar och de styrande inom de stora drogkartellerna. De använder samma typ av argument. ”Vår olja är grönare än deras” är som att säga ”Vårt heroin är renare än deras, det är inte utblandat”. Oljecheferna åker runt med sina Teslor och regeringen subventionerar elbilar – man vill inte ta sina egna droger eller att familjen, befolkningen, ska ta dem. Men samtidigt som man vill bli av med oljeanvändningen hemma, så letar Equinor, som i princip är Norge, gladeligen efter mer olja och gas – inte bara hemma utan även på andra ställen i världen. Det är som att säga: ”Vi odlar vår vallmo här och på andra platser i världen. Heroinet som vi sedan producerar säljer vi någon annanstans.”

— Norgeparadoxen by Lisa Röstlund

När jag intervjuade Benedicte Solaas, den norska oljeindustrins organisation Offshore Norges direktör för klimat och miljö, på oljekonferensen i Stavanger framhöll hon blå vätgas som en anledning till att det vore oklokt att lägga ner oljeindustrin. – Stoppar vi oljeindustrin kan vi inte leverera exempelvis vätgas, som kommer att efterfrågas i till exempel Tyskland, sade hon. Enligt professor Robert Howarth har olje- och gasindustrin ”kraftigt överdrivit behovet av och efterfrågan på vätgas”. Det finns vissa specifika fall där grön vätgas kan behövas för bland annat lagring, anser han. Men ”det finns ingen anledning att producera blå vätgas, som är förödande för klimatet. Även vätgas som produceras på ett grönt sätt med förnybar elektricitet kommer bara att spela en begränsad roll i framtidens fossilfria energisystem”.

— Norgeparadoxen by Lisa Röstlund

Under 2022 och 2023 hölls flera stora demonstrationer över hela Norge och Facebookgruppen ”Vi som kräver billigare el” samlade över en halv miljon medlemmar. Stora statliga elprisstöd infördes. Det här har gjort motståndet till det som kallas den gröna omställningen massiv, berättar Truls Gulowsen, ordförande i Naturvernforbundet. – Här finns en väldigt potent blandning av motstånd till vindkraft, till EU och till att bygga elkablar till Europa, säger han. Men mängden el som går ut till oljeplattformarna är större än den som kablas ut till Europa. Han menar att oljebolagen tjänar på att få ut elen, eftersom de då kan minska kostnaderna för koldioxidavgiften. Enligt honom borde oljebolagen själva stå för elproduktionen. – Det är helt ologiskt att oljebolagen ska använda samhällets energi till att minska sina produktionskostnader, utvinna mer olja och gas och göra sin kommunikation grönare, säger han.

— Norgeparadoxen by Lisa Röstlund

För hundra år sedan använde människan 15 procent av jordens landyta – nu är mer än 77 procent av marken påverkad av mänsklig aktivitet, om Antarktis räknas bort. Statliga tv-bolaget NRK har avslöjat att 79 kvadratmeter natur i minuten försvinner bara i Norge, när städer växer och allt fler vill ha semesterstugor i vacker miljö.

— Norgeparadoxen by Lisa Röstlund

Enligt Torbjørn Forseth påminner den norska laxindustrin om den amerikanska tobaksindustrin i sättet att arbeta med lobbying, sprida desinformation och misskreditera vetenskaplig forskning. Han och flera kollegor har blivit utsatta för rena trakasserier av företrädare för branschen, beskriver han. – Man får beskyllningar mot sig både i pressen och i sociala medier. De påstår att vi är korrupta – att vi betalats av vattenkraftsnäringen för att frikänna dem från skador på vildlaxen. Man blir både arg och ledsen, men till slut blir man hårdhudad – mig bekommer det inte så mycket längre. Men flera kollegor har gett upp och börjat forska om annat. De orkar inte längre. Vissa har blivit utmobbade från sina jobb. Hur ska man då få andra, yngre forskare att ge sig in på det här området, och stanna kvar? Det är Torbjørn Forseths oro. – Vi har en situation där vi har en stor, mäktig näring med en organisation som driver aktiv lobbying och trakasserar dem som ifrågasätter. Och i realiteten finns ingen politisk opposition. Alla partier är eniga om att näringen ska fortsätta att växa. Flera forskare som jag talat med återger liknande skildringar av hets från branschen. En av dem är Kjetil Hindar, som tidigare var forskningschef vid samma institut, NINA, som Torbjørn Forseth, och som forskat i trettio år om genetiska problem knutna till odlad lax som rymt. Han blev uthängd som nazist i laxnäringens tidskrift. En artikel där han citerades om att det skett en genetisk förorening av vildlaxen var illustrerad med en bild av vildlax tillsammans med hakkors.

— Norgeparadoxen by Lisa Röstlund

Klimatkrisen är enligt Diego Foss en kris för Oljefonden, som sitter på stora fossila tillgångar och riskerar att mycket går om intet, både som en direkt följd av klimatförändringarna, som kan orsaka förödelse på alla marknader, och när internationella lagar kan göra att användningen av olja, gas och kol stoppas – och då blir strandade tillgångar. – Om de själva hade tagit initiativet till att fasa ut de bolag som inte är i linje med Parisavtalet hade de kunnat leda in fonden på en styrd övergång. Nu riskerar det att bli kaos. Det här är en paradox som egentligen hänger ihop med hela Norges förhållande till oljan. Samtidigt som de uttalar att de vill bli världsledande i att hantera klimatrisker törs de inte gå före, säger han och fortsätter: – Men om man menar allvar med att man tänker på framtida norrmäns välfärd, så borde man vara mer finansiellt risktagande nu. Jag tror att framtida generationer skulle tacka oss om vi lät avkastningen bli mindre för att försöka hindra jorden från att bli varmare.

— Norgeparadoxen by Lisa Röstlund

The avatar smiled silkily as it leant closer to him, as though imparting a confidence. Never forget I am not this silver body, Mahrai. I am not an animal brain, I am not even some attempt to produce an Al through software running on a computer. I am a Culture Mind. We are close to gods, and on the far side.

— Look to windward by Iain M. Banks