Norskis bosatt i Sverige. Leser norsk, svensk och engelsk. Liker både faglitteratur og skjønnlitteratur. Historie og sci-fi. Skriver på det språk jeg leser på.
Hur blev USA bäst i världen på mat? Det amerikanska köket brukade vara …
New York, Houston och Atlanta har inte heller någon brist på mångfald, men enligt Gold är Los Angeles unikt av ett lite oväntat skäl. Invandrargrupperna här tenderar att bo mer isolerat från varand-ra, vilket uppmanar dem att renodla det som gör varje specifikt kök unikt. Det som i vanliga fall brukar anses vara Los Angeles svaghet, motorvägarna, bilberoendet och avstånden mellan de olika områdena, har enligt Gold skapat en variation av kök som inte finns någon annanstans på jorden.
@dnoate@bookwyrm.social Dette er en av mine absolutte favoritter. Det er en bok som inneholder så mye med både fantasyelementene, britiskheten, den historiske koblinga og alle fotnoter. Leste om den i fjor og har full forståelse for at hun ikke har gitt ut mye annet.
@3ivin6 Leste 'Station Eleven' av samme forfatter for noen år siden. Likte den, men har aldri lest noe mer av henne. Si ifra om du kan anbefale denne senere.
Just as World War II transformed the United States into a global military and economic …
Is it possible to break the cycle of gun consumerism and violence? Any substantive effort to do so must acknowledge the deep roots in the postwar era of our contemporary crisis. There’s an irony in saying that: Americans across the political spectrum already believe their gun culture has deep historical roots, buried far down in the soil of the eighteenth and nineteenth centuries. But our guns-everywhere society would not exist without the postwar boom of gun consumerism, just as our fear-everywhere society would not exist without the Cold War and racial anxieties teaching us to fear our neighbors or our government of the people. The postwar world forged the gun country as much as did the eighteenth- and nineteenth-century developments that typically get all the credit.
Hur blev USA bäst i världen på mat? Det amerikanska köket brukade vara …
Vi snurrar runt på Off the Grid i en slags upphöjt matkoma. Provsmakar allt från filippinska tacos till cocktails på hemgjorda bitters, nachos med helgrillad gris och hantverksisglass på avocado och kaffirlime. För första gången i våra liv testar vi mat på samma sätt som folk i vinbranchen provar vin -- provsmaka, rulla runt i munnen, spotta ut.
En halvtimme senare sitter vi i en taxi med rester av tacos och mackor i fickorna, för att hinna till en 16 rätter lång avsmakningsmeny på en krog med två Michelinstjärnor inne i stan. Den middagen är fantastisk på många sätt, men dagen efter pratar vi fortfarande mest om tamales.
[fotnote III] Dantes påfunn med å la en kategori fordømte sjeler komme til helvetet allerede mens kroppen deres ennå levde på jorden, skapte et visst rabalder blant enkelte samtidige teologer.
«AI - teknologien som vil revolusjonere vår hverdag.»
Hvor raskt går utviklingen av kunstig intelligens? …
Anmeldelse: Maskiner som tenker
No rating
En bra inføring i tematikken rundt AI/KI. Den presenterer kanskje ikke mye nytt om man har fulgt debatten litt. Den tekniske gjennomgangen var god og presenterte en del som jeg ikke kjente mye til fra før.
Det er tydelig at Strümke er entusiastisk over mulighetene som AI-teknologien gir uten å ramle ned i de vanlige fallgropen. Hun bruker ganske mange sider på å beskrive problemer og uønskede utfall, uten å samtidig havne i dommedagsfella (selv om hun kort beskriver disse scenariene også, men det er ikke der fokus ligger).
Det jeg savner er en kapitalismekritikk og/eller en kritikk ut i fra en fordelningspolitisk synsvinkel. Jeg tror at AI kan ha sitt bruk, men det vi ser i dag er i stor grad hvordan denne teknologien dyttes på oss fra private selskaper i det formål å øke egen fortjeneste på bekostning av sine egne arbeidstagere, kunder eller samfunnet som helhet. Det …
En bra inføring i tematikken rundt AI/KI. Den presenterer kanskje ikke mye nytt om man har fulgt debatten litt. Den tekniske gjennomgangen var god og presenterte en del som jeg ikke kjente mye til fra før.
Det er tydelig at Strümke er entusiastisk over mulighetene som AI-teknologien gir uten å ramle ned i de vanlige fallgropen. Hun bruker ganske mange sider på å beskrive problemer og uønskede utfall, uten å samtidig havne i dommedagsfella (selv om hun kort beskriver disse scenariene også, men det er ikke der fokus ligger).
Det jeg savner er en kapitalismekritikk og/eller en kritikk ut i fra en fordelningspolitisk synsvinkel. Jeg tror at AI kan ha sitt bruk, men det vi ser i dag er i stor grad hvordan denne teknologien dyttes på oss fra private selskaper i det formål å øke egen fortjeneste på bekostning av sine egne arbeidstagere, kunder eller samfunnet som helhet. Det finnes en mengde eksempler på dette (lagerlogistikk, sosiale medier, annet). Her sitter private kapitalinteresser å erstatter arbeidsplasser med automatiske besluttningssystem og chattbotter, og serverer oss innhold for å holde oss på nettsidene/appene deres så lenge som mulig; samtidig som natur hogges ned for å bygge datasentere, elektrisitetsnettet overbelastes og vann brukes opp der dette er en mangelvare. Jeg er ganske enkelt skeptisk til at vi kan høste fordelene med denne teknologien så lenge den styres av privat kapital. Det nevnes, men skulle ville at den inneholdt mer om dette, selv om jeg forstår at det ikke var fokus og kan utdypes mer i en annen bok. I en slik innføringsbok synes jeg det er ålreit med tydelige tips til videre lesning.
Som Go-spiller irriterer det meg også litt att det er ett slikt fokus på sjakk innom vestlig AI-forskning. Sjakk har vært viktig ettersom det er det dominerende abstrakte spillet i vesten, men i mitt minne var AlphaGos seier (4-1) mot Lee Sedol 2016 en milepæl. Det var etter det som jeg begynte å spille Go så det er klart jeg synes det er viktig. Men det sier noe om hvor ukjent dette (fantastiske) spillet er i vestlige land når det først blir en nyhet her når samme teknologi appliseres på sjakk flere år senere. Også i denne boka nevnes bare Go i en parentes.
@3ivin6 Åpenbart en lengre linjer i den nåværende russiske politikken. Syntes podkasten Empires sesong om Russland oppklarte en del i å sette den nåværende konflikten i en historisk kontekst.
Ifemelu och Obinze blir kära redan i tonåren i Nigeria. Hon får ett visum för …
Den eviga kärleken?
4 stars
Förre året läste jag två av Adichies andra böcker, 'En halv gul sol' och 'Lila hibiskus'. Det är en författare som min sambo tycker mycket om och som kändes annorlunda än det jag brukar läsa.
I likhet med 'En halv gul sol' är boken ganska tjock, och utspelar sig över många år. Gissningsvis är huvudkaraktärena i 13-14 årsåldern när boken börjar och närmer sig 40 när boken slutar. Medans 'En halv gul sol' sträcker sig över Biafrakriget, utspelar sig 'Americanah' i en värld där det finns mobiltelefoner och bloggar.
Vad handlar den om? Vad ger den en inblick i? En ung generation nigerianer på nittiotalet som mest vill resa ut och bosätta sig i USA eller England. Att emigrera, bosätta sig utomlands, försöka att överleva i ett nytt land splittrad från familj och nära vänner. Att utomlands upptäcka att man är mörkhyad, men inte en "svart amerikan." Att flytta hem, …
Förre året läste jag två av Adichies andra böcker, 'En halv gul sol' och 'Lila hibiskus'. Det är en författare som min sambo tycker mycket om och som kändes annorlunda än det jag brukar läsa.
I likhet med 'En halv gul sol' är boken ganska tjock, och utspelar sig över många år. Gissningsvis är huvudkaraktärena i 13-14 årsåldern när boken börjar och närmer sig 40 när boken slutar. Medans 'En halv gul sol' sträcker sig över Biafrakriget, utspelar sig 'Americanah' i en värld där det finns mobiltelefoner och bloggar.
Vad handlar den om? Vad ger den en inblick i? En ung generation nigerianer på nittiotalet som mest vill resa ut och bosätta sig i USA eller England. Att emigrera, bosätta sig utomlands, försöka att överleva i ett nytt land splittrad från familj och nära vänner. Att utomlands upptäcka att man är mörkhyad, men inte en "svart amerikan." Att flytta hem, men vara en annan och upptäcka att hemplatsen inte heller står oförändrat. Den ställer också frågor om vad det innebär att anses som lyckad, att lyckas; och om det är det samma som att vara lycklig.
Men också kärleken.
Kärleksrelationen mellan Ifemelu och Obinze går som en röd tråd genom berättelsen, trots att merparten av boken utspelar sig med de två huvudpersonerna i olika delar av världen, med olika förutsättningar; där de lever sina egna liv, men kanske alltid längtar tillbaka till varandra. Jag är mycket skeptisk till denna romantiska föreställning om den eviga kärleken, den rätta personen som alla andra bleknar mot; men det funkar som ett väldigt gott berättarmässigt grepp och jag väljer att se det som inte så mycket mer än det. I grunden tror jag inte att det är det boken egentligen handlar om.
