Trekropparsproblemet

Jag köpte den då jag hört talas om den tidigare, och tänkte att det var fint att läsa den innan jag eventuellt tittar på serieadaptionen på Netflix (jag har också förstått att det finns en kinesisk version som ligger på Youtube som möjligtvis är mer trogen boken, men också vansinnigt lång). Det är också väldigt roligt med science fiction som översätts till svenska.

Jeg ble litt forvirret av boken når jeg begynte å lese den, selv om jeg har hørt ett sammendrag i en podd tidligere. Det føltes litt som att bakgrunden med kulturrevolutionen var ett sidospår och det var svårt att förstå varför det var med i historien. Det grundar dock berättelsen i kinesisk historia och ger också en bakgrund till varför några av karaktärena blev dem de blev.

Det jag hade svårast att greppa var nog detta datorspelet. Jag tyckte att det kändes lite krystat och jag hade svårt att engagera mig i det. Det är svårt att beskriva ett spel som skall vara alltuppslukande i bokform, i ett helt annat medium. Att spel kan vara uppslukande vet jag, jag har ju spelat Dwarf fortress, men det skulle vara svårt att vidareförmedla den känslan. Jag funderar ändå om spelets funktion i berättelsen kunde förmedlats på ett annat sätt. Det känns fortfarande lite som att det inte passar in, en lite för lätt lösning.

Jag tycker i grunden att boken lyfter en rad olika intressanta ämnen som frihet, autonomi, livets och universums mening, om vårt eventuella ansvar för andra arter och världen vi bor på, och om andra arters eventuella ansvar för oss. Det är ämnen som bara är öppnade i denna boken och man lär nog behöva läsa de två andra också om man utforska dem vidare. Om de gör det på ett bra sätt lär vi få se. Just som denna volymen slutar är saker bara så vitt börjat rulla. Kommer nog läsa de andra volymen också, men väntar nog till de andra två är färdigt översatta.

J'ai passé un bon moment à lire le problème des trois corps. C'est bien écrit, avec une structure narrative intéressante qui fait qu'on rentre facilement dans l'histoire. J'ai beaucoup apprécié de lire un livre chinois, dans un contexte et une histoire qui change du tout-étatunien de la science fiction, que je connais mal et que j'ai trouvé vraiment intéressant. Le côté science-fiction "dure" est aussi plaisant, on comprends dès le départ qu'il est féru de physique et qu'on va se plonger dans des questions théoriques, et ça fait du bien. Maintenant venons aux aspects négatifs : déjà il faut bien le dire, si j'ai trouvé que c'était un bon livre, je ne comprends pas sa réputation internationale, il y a plusieurs points (comme la société des tri***) que je trouve assez bancals et pas très crédibles. Si le sujet est amené de manière originale et prenante, on en arrive au final à un scénario assez classique dans la science fiction et que j'ai trouvé un peu décevant. Enfin, le côté physique prenant du début finit par être pesant dans les derniers chapitres (comme avec les protons à 11 dimensions qui m'ont clairement perdus). Évidemment, je vais lire les deux livres suivants pour me faire une idée de la trilogie et peut-être que je me rangerais à l'avis dithyrambique de pas mal de mondes. Mais en attendant, ça m'a pas fait tomber de ma chaise. (Il faut sans doute également noter que l'auteur a apparemment apporté son soutien à la politique chinoise au Xinjiang d'après le New Yorker)