Innan året är slut ställer sig tillsammans med andra naturböcker som har kommit de senaste åren där naturupplevelser varvas med historia, filosofiska betraktelser och personliga anekdoter — och jag tycker att den gör det riktigt bra. Den illustrerar hur vår bristande kunskap om naturen runt oss och de olika arter som lever i den gör att vi inte förstår världen runt oss, men också hur naturen kan öppenbara sig för oss med måttlig innsats, nyfikenhet och intresse.

Jag satte särskilt pris på diskussionerna där hon tog avstamp i diskussionen om det kristna skapelsesmyten och hur människans relation till övriga skapelse har blivit förstådd olika: Är skapelsen överlåtna till människan att användas till våran egen nytta, eller har vi fått ett särskilt ansvar för att vårda om naturen?