Einar reviewed En droppe midnatt by Jason Timbuktu Diakité
En droppe midnatt
4 stars
Titeln En droppe midnatt pekar mot de raslagar i slavtidens USA som sa at den som hadde en droppe mörkhyad blod var svart, att den vars förfäder inte varit helvita i generationer var svart. Jason Diakités bok är således kanske extra viktig läsning för oss som aldrig fått erfara vad det innebär att bära denna droppen. Är man helvit som jag är det lätt att avfärda vardagsrasism för att vi inte ser den och tänka att lång tid har gått efter slaveriet och segregationen eftersom vi personligen inte har släktningar som kan berätta om hur det känns på kroppen.
Boken fungerar på flera nivåer: inte bara utgår den från författarens egen uppväxt och artistkarriär; gräver släktens bakgrund i det segregerade USA där mamman kommer från en vit familj med fortfarande starka band till Europa och pappans familj med bakgrund i slavättlingar i den amerikanska plantagesödern; ett bärande element i boken är relationen mellan sonen och en åldrande far, där arbetet med boken blir ett medel för att sonen skall förstå pappans bakgrund. Således blir berättelsen mer allmänmänsklig. De flesta av oss kan relatera till att inte riktigt veta vad äldre släktningar varit med om, utan förmågan att riktigt fråga.
Författarens resa till Nordcarolina där hans farfar var uppväxt och där han fortfarande har släktningar var verkningsfull. Tillsammans med författaren inser vi hur kort tid som har gått sen slaveriet och hur litet som har förändrats sen dess. Även om slaveriet sedan länge är avskaffad lever slaveriets ättlingar i stor grad kvar i fattigdom, ofrihet och utan möjligheten att göra mycket åt sin situation. Den politiska viljan att åtgärda problemet verkar dessutom också vara frånvarande. Boken hoppar mellan nutiden, författarens uppväxt och vi får följa honom från slaveriet, genom panafrikanismen och medborgarrättsrörelsen (som båda hade stor påverkan på hans förfäder) tills i dag. Berättelsen löper mellan det personliga och det allmänna på ett sätt som bidrar till att göra berättelsen djupare. Den är inte bara torra fakta, men heller inte personliga anekdoter.
