Refugiul timpului

Tidstillfykt var verkligen det jag behövde i övergången från höglitteratur till fantastik. En bok som balanserar precis på gränsen, en ideroman men med ett djup, en ideroman som inte bara är reaktionärt svärmeri. Att följa protagonisten in i detta vansinniga, fantastiska och fruktansvärda projekt, att frysa tiden. Att fånga den perfekta åldern vare sig den är utan eller fylld med konflikt. Att göra tiden statisk, att som romanens titel antyder ta tilflykt i tiden. Har vi inte alla drömt om det, om 60-talets Paris, 20-talets Berlin eller kanske SD:arens 50-talets Sverige. Detta utforskar Gospodiniov oerhört skickligt. Romanen höll även om jag fick den spojlad, vilket är fallet för god litteratur.