I det föränderliga landskapet står några gamla lador kvar. De har följt mig sen jag föddes och ingjutit i mig att denna plats är den jag ska vara på. Varje gång jag flytt har de kallat mig tillbaka. Ända bort till en motorväg i amerikanska Mellanvästern nådde mig deras röster i hägrar, floder, berg.
Du skulle vakta sorgen och drömmarna Du skulle vara platsens enkla byracka kedjad vid universum Du blev ett barn i ständig rörelse I ständig väntan vaktande
Så talar ladorna till mig i de här …